Areella näringars markanvändning

Areella näringar är ett samlingsbegrepp för näringar som använder sig av naturgeografiska resurser på land och i vatten, till exempel jordbruk, skogsbruk och olika typer av täktverksamheter.

Jord- och skogsbruksmark är ändliga resurser som är av nationell betydelse och som ska hanteras varsamt när samhället utvecklas. Även täkter för brytning av torv, sten eller jord är ändliga resurser som ska användas med försiktighet.

Jord- och skogsbruksmark

Enligt 3 kap. 4 § i miljöbalken är jord- och skogsbruksmark av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska i enlighet med miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk.

Då 64 % av kommunens yta består av produktiv skogsmark och 12 % av ytan består av jordbruksmark innebär det att de areella näringarna har en dominerande inverkan på landskapet. Det brutna landskapet med en stor andel betesmark i kommunen bidrar bland annat till att upprätthålla biologisk mångfald.

Jordbruksmark

Ungefär 12 % av kommunens yta upptas av jordbruksmark, varav 8,4 % åkermark och 3,9 % betesmark (källa: Markanvändningen i Sverige, SCB Länk till annan webbplats.). Andelen betesmark av den totala jordbruksmarken i kommunen är betydligt högre än genomsnittet i riket. Mycket av kommunens åkermark används till att få fram vinterfoder, vilket innebär att de flesta jordbruken i kommunen sysslar med produktion av animaliska produkter, såsom mjölk och nötkött. I hela Jönköpings län produceras ungefär dubbelt så mycket mjölk som konsumeras, och även när det gäller produktionen av nötkött är länet självförsörjande.

Länk till översiktsplanekartan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sedan 1950-talet har ungefär 35 % av jordbruksmarken i kommunen försvunnit och de senaste tio åren har antalet mjölkföretag halverats i länet (källa: Markanvändningen i Sverige, SCB Länk till annan webbplats. och Jordbruksmarkens värden för samhällsplaneringen Länk till annan webbplats.). En liten del av den försvunna jordbruksmarken har försvunnit på grund av exploatering av ny bebyggelse, men det mesta har omvandlats till skogsplanteringar. Eftersom det är mycket svårt att återställa jordbruksmark efter att denna har blivit bebyggd och eftersom det är en väldigt tidskrävande process att tillskapa ny jordbruksmark finns det anledning att ha ett långsiktigt perspektiv och värdera jordbruksmark högt – vilket också förklarar varför lagstiftningen är så restriktiv när det gäller exploatering på jordbruksmark.

I Sävsjö kommun hänger en stor del av jordbruksbebyggelsen i stort ihop med äldre bebyggelse med höga kulturmiljövärden och de gamla vägarna mellan bebyggelse. Det innebär att de nyare tätorterna – alla förutom Vrigstad – har möjlighet att växa utan att behöva tumma för mycket på omgivande jordbruksmark. Det innebär också att attraktivt byggande på landsbygden ofta sker på jordbruksmark, då denna ofta är enklare att bygga på än skogsmark.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i skrifterna Jordbruksmarkens framtid och Jordbruksmarkens värden för samhällsplaneringen identifierat ett antal utmaningar för det framtida jordbruket. Det finns också en Regional livsmedelsstrategi för Jönköpings län 2030 med strategier för att säkra den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. I strategin lyfts behovet av att värna den odlingsbara jordbruksmarken i länet.

Ett fokusområde i strategin handlar om att nå målet om en högre självförsörjandegrad i produktionen av livsmedel. Eftersom den totala ytan jordbruksmark minskar samtidigt som den totala befolkningen i Sverige ökar blir förutsättningarna för självförsörjande inom jordbruket stadigt sämre. Trots effektivare jordbruk så importerar Sverige idag 50 % av de livsmedel som konsumeras i landet.

En annan utmaning för jordbruket är framtida klimatförändringar. Med tanke på prognosen om att Jönköpings län i framtiden kommer att bli varmare, torrare och blötare finns anledning att titta på behoven av att anpassa jordbruket till klimatförändringarna. Läs mer i avsnittet om klimatförändringar och klimatanpassning.

Vid bedömningen om det är möjligt att utifrån lagstiftningen bygga på jordbruksmark behöver kommunen framförallt ta ställning till två saker: vad är brukningsvärd jordbruksmark och vad är ett väsentligt samhällsintresse? Sävsjö kommun har arbetat fram ställningstaganden om hur jordbruksmark ska hanteras i kommande planering och lovgivning med utgångspunkt från de två frågorna. Brukningsvärd jordbruksmark bedöms vara ett ganska brett begrepp, men utgångspunkten är att marken ska kunna brukas av ett modernt jordbruksföretag på ett rationellt sätt. Därför finns det jordbruksmark som inte bedöms vara brukningsvärd. Områden med mindre jordbruksmarksarealer kan ha andra värden – till exempel natur- eller kulturmiljövärden. Dessa värden skyddas dock i andra sammanhang.

När det gäller frågan om vad som är ett väsentligt samhällsintresse väljer kommunen att inte definiera det närmare än vad som görs i förarbetena till lagstiftningen. Om det finns andra exempel på väsentliga samhällsintressen får dessa lyftas fram i kommande planering eller lovgivning. Det är i alla fall viktigt att poängtera att även om det handlar om väsentliga samhällsintressen ska alternativa lokaliseringar prövas.

Ställningstaganden om jordbruksmark

• Kommunen är restriktiv till byggnation av enstaka småhus på jordbruksmark.
• Nya byggnader ska i första hand lokaliseras i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse.
• Mark som föreslås tas i anspråk ska bedömas utifrån dess möjliga brukningsvärde. Kommunen utgår i första hand från Jordbruksverkets blockdatabas för att bedöma om jordbruksmarken är brukningsvärd, men kan även göra andra bedömningar utifrån gällande praxis.
• Vid placering på brukningsvärd jordbruksmark ska alltid en alternativ plats för byggnation redovisas. Den alternativa platsen ska inte vara på brukningsvärd jordbruksmark.
• Vid varje enskilt fall görs en sammanvägd bedömning av riktlinjerna och nedanstående kriterier.

Undantag som används för att göra en bedömning om vad som inte är brukningsvärd jordbruksmark

• Mark som inte brukats på många år och är bevuxen med sly eller träd.
• Mark som omfattar en liten areal och inte ligger i anslutning till annan mark som brukas.
• Brukningsenheter som är små eller svårtillgängliga.

Undantag för väsentliga samhällsintressen

• Exploatering av jordbruksmark i större sammanhang kan godtas om den görs i en detaljplaneprövning där alternativa lokaliseringar prövas och om den tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse.
  
  Exempel på väsentliga samhällsintressen är behovet av bostäder, lokalisering av bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen.

Skogsbruksmark

Ungefär 70 % av kommunens yta består av skogsmark, varav 64 % är produktiv skogsmark (källa: Markanvändningen i Sverige, SCB Länk till annan webbplats.). Skogsbruket är en viktig basnäring som har stor potential för att begränsa klimatförändringarna. Skogen kan användas vid produktion av biobränslen, massa- och timmerproduktion eller för att binda koldioxid, men har ibland också viktiga funktioner för att bevara biologisk mångfald. Dessutom är skogen av stor betydelse för friluftsliv och naturupplevelser. Av dessa anledningar är det viktigt att skogsbruket skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar dess funktion.

Även skogsbruket står inför utmaningar i form av framtida klimatförändringar. Förutom att bli varmare, torrare och blötare – vilket kan komma att öka riskerna för framtida skogsbränder – ökas också risken för extrema väder. Stormen Gudrun orsakade år 2005 stora skador på skogsbruket i området kring Sävsjö kommun.

Översiktsplanens roll för skogsbruksmarken är framförallt att säkra de skogsområden nära tätorterna som har höga värden för friluftsliv och naturupplevelser, läs mer i avsnittet Kommunintressen för friluftslivet. För att säkerställa skogsbruksnäringens möjligheter att utvecklas behövs också en väl fungerande infrastruktur där Stockarydsterminalen har en väldigt viktig funktion i kommunen som nod för transport av träråvara.

Materialhushållning och täktverksamheter

Täktverksamhet innebär brytning av torv, berg, sten, grus, sand eller andra typer av jord. Täktverksamheter har ofta en stor påverkan på naturmiljön – stora områden tas ofta i anspråk, landskapsbilden förändras till följd av verksamheten och vattenmiljön riskerar att påverkas negativt genom utsläpp och dränering av våtmarker. Täkter kräver tillstånd enligt miljöbalken.

I Sävsjö kommun finns två torvtäkter med torvkoncessioner, Hällarydsmossen och Store mosse. Båda ligger strax norr om Stockaryd i ett område rikt på våtmarker. I kommunen finns också fyra bergtäkter och en täkt för naturgrus.

Ballastförsörjningen är i hög grad en regional fråga och materialbehovet är beroende av aktiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen. Därför är det svårt att göra analyser över behov och efterfrågan på lokal nivå. Samtidigt rör det sig om ett mycket tungt transportarbete varför korta avstånd är en viktig lokaliseringsfaktor och ofta är det bäst om materialbehovet kan lösas genom omfördelning av massor lokalt på platsen.

Ställningstaganden om materialhushållning och täktverksamheter

• Nya täktverksamheter för naturgrus bör undvikas och befintliga bör ersättas med täkter för bergkross. Istället bör behovet av grus tillgodoses genom krossning av bergmaterial.
• Täktverksamheter bör inte lokaliseras i värdefulla natur- eller friluftsområden, i vattenskyddsområden för vattentäkter eller i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse.
• Inom områden med befintliga grundvattentäkter ska täktverksamheter inte förekomma.
• Inom områden med särskilt hög radonhalt ska utvinning av bergkross undvikas för byggnadsändamål.
• Ny bebyggelse intill täkter kan störas av buller eller hindra täktverksamheternas möjlighet att få tillstånd. Därför bör ny bebyggelse inte tillkomma i anslutning till täktområde förutom för exploateringsföretagets egna behov eller för andra verksamheter som kan anses vara passande i anslutning.
• Vid större exploateringar och markarbeten ska alltid övervägas om eventuella överskottsmassor kan användas för andra projekt i närområdet.
• Sävsjö kommun ställer sig negativ till etablerandet av nya torvtäkter inom kommunen.