Kommunintressen för kulturmiljöer

I översiktsplanen har vi pekat ut kommunintressen som är viktiga att bevara ur ett lokalt perspektiv. Kulturmiljövård avser hela den av människor påverkade miljön – alltså allt som av varierande grad präglats av olika mänskliga aktiviteter igenom historien. Kombinationen av naturens förutsättningar och människors handlingar har skapat dagens landskap och format Sävsjö kommuns karaktär. Kulturmiljöerna utgör en berättelse som skapar identitet och tillhörighet för invånarna.

Det finns också områden av riksintresse för kulturmiljön i Sävsjö kommun. Dessa redovisas i avsnittet om riksintresseanspråk för kulturmiljövård.

Kulturmiljöunderlag

I ett antal kulturhistoriska bebyggelseinventeringar har lokala kulturmiljövärden identifierats. En kulturhistorisk utredning för Sävsjö kommun genomfördes av Jönköpings läns museum 1989 och en nyare kulturhistorisk inventering har genomförts för tätorterna i kommunen på uppdrag av Sävsjö kommun under sommaren 2021. Dessa fungerar som ett underlag för kommande bedömningar om kulturmiljövärden i Sävsjö kommun.

Utifrån ovanstående inventeringar har ett antal kulturmiljövärden identifierats. För all bebyggelse gäller fortfarande förvanskningsförbudet och varsamhetskravet enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13 § och 17 §.

Ställningstaganden om kulturmiljöer i kommunen generellt

• Hänsyn bör tas till de råd om byggnader och områden som finns i de kulturhistoriska utredningarna från 1989 och 2021 vid om- och nybyggnationer.
  
• För byggnader som redovisas som särskilt värdefull bebyggelse i kommunens kulturmiljöunderlag från 2021 ska en byggnadsantikvarisk kompetens rådfrågas vid om- och nybyggnationer.
  
• Om kulturhistoriska utredningar lyfter fram ett behov av planskydd för vissa byggnader ska detta beaktas vid detaljplanearbete för berörda byggnader.

Fornlämningar

Fornlämningar skyddas enligt kulturmiljölagens 2 kapitel (1988:950). Fornlämningar har allmänt skydd och omfattas av ett skyddsavstånd, och det är förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen ändra eller skada en fornlämning.

I Sävsjö kommun finns ett stort antal fornlämningar. I Riksantikvarieämbetets karttjänst fornsök är det möjligt att söka efter fornlämningar för att få mer information.

Ställningstaganden om fornlämningar

• En förstudie bör tas fram för de utpekade utvecklingsområdena i översiktsplanen som ligger på skogs- eller jordbruksmark. Förstudien är till för att tidigt i processen identifiera eventuella fornlämningar som kan påverka möjligheten att utveckla områdena.
  

Kommunintressen för kulturmiljövård

Hylletofta kyrkby

Hylletofta kyrkby har ett omväxlande mjukt kuperat öppet odlingslandskap med totalröjda åkrar och i de centrala delarna skilda åt med stenmurar och odlingsrösen. Genom området flyter Hylletoftaån. Tre gravfält med tillsammans 55 fornlämningar finns i området. Hylletofta kyrka är en delvis förändrad medeltidskyrka. Bebyggelsen är utspridd i landskapet med kyrka, prästgård, klockaregård och missionshus i centrum. Manbyggnaderna utgörs av stora tvåvånings par eller tvillingstugor och i ett fall av en salsbyggnad. De uppfördes i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. De är målade i falurött eller i ljusa färger och trots att vissa har fått förändrat utseende har bebyggelsen ändå sin ålderdomliga karaktär.

Ställningstagande om Hylletofta kyrkby

• Områdesbestämmelser bör upprättas för området.
  

Vägsträckan Möcklehult-Slättö-Karshult

Vägsträckan Möcklehult-Slättö-Karshult består av ett landskap som invid den smala, slingrande vägen är omväxlande öppet, småkuperat och backigt. Det präglas av de bredvidliggande gårdarnas uppodlingsverksamhet. Stenröjda åkrar kantas på flera ställen av kraftiga stenmurar. I de stenigare hagmarkerna finns inslag av lövträd. Under 1700-talet pågick hemmansklyvningen och en nykolonisation av de etablerade byarna. Detta, i kombination med 1800-talets kraftiga befolkningstillväxt, ledde till att manbyggnader med tillhörande hus uppradades utmed vägsträckan i glesa radbyformer. Området är och har varit tättbefolkat. Förutom jordbruksbyggnader finns här också exempel på stenhuggeri, skola, affär, smedja och missionshus. Bostadsbebyggelsen är representerad från 1700-talet och fram till vår tid.

Ställningstagande om Möcklehult-Slättö-Karshult

• Områdesbestämmelser bör upprättas för området.
  

Söderkvarn

Söderkvarn uppfördes i restimmer i början på 1930-talet och brukades fram till 1970-talet. Sågen har en blockcirkelsåg och byggdes något senare än kvarnen. Tillsammans med kvarnen drevs de av vattenkraft och försågningen skedde tidigare med ångmaskin.

Ställningstagande om Söderkvarn

• Genom kontakt med berörd markägare skapa en insikt och förståelse för den unika kulturmiljöns betydelse.
  
• En viktig del av Söderkvarns kulturmiljövärden består av kvarnen och dammen. I omprövningen av vattenkraften som kommer att genomföras år 2033 ska kulturmiljövärdena värderas högt.

Brohultskvarn

Brohultskvarn är en väl underhållen gårdsmiljö med boningshus från 1874. Vattenfallet intill brukningscentrat finns omnämnt redan på 1600-talet. 1864 byggdes den nuvarande kvarnbyggnaden. Bland annat fick fattighjonen här mala sin säd gratis. Vid kvarnen fanns även ett sågverk – Pukaström. Längre fram i tiden – ända fram till 2002 – användes vattenkraften till att försörja gården med hushållsel. Även det öppna landskapet runt gården vårdas.

Ställningstagande om Brohultskvarn

• En viktig del av Brohultskvarns kulturmiljövärden består av kvarnen och dammen. I omprövningen av vattenkraften som kommer att genomföras år 2033 ska kulturmiljövärdena värderas högt.
  

Vrigstads gamla sockencentrum

Vrigstads gamla sockencentrum omfattar området från kyrkan söderut och österut till Vrigstadsån. Historiskt sett har området utgjort sockencentrum i Vrigstad socken och inhyst kyrka, prästgård och diverse hantverksindustrier. Området har en märkbart äldre karaktär med bebyggelse som i huvudsak utgörs av bostadshus uppförda under 1800- och 1900-talen med stora, grönskande tomter och uthus. Ett flertal av dessa byggnader är välbevarade med individuellt starka, arkitektoniska uttryck och besitter stora kulturhistoriska värden. Större och mer påkostade byggnader såsom den före detta prästgården och inte minst kyrkan, vittnar också om områdets historiska betydelse och ger en stark historisk förankring.

Ställningstagande om Vrigstads gamla sockencentrum

• Värdebärande karaktärsdrag i området utgörs bland annat av byggnadernas placering på tomterna, byggnadshöjder och volymer samt de äldre byggnadernas arkitektoniska kvaliteter och ursprungliga fasadmaterial, kulörer samt originaldetaljer. Även områdets grönska med stora tomter och mycket storväxta träd utgör höga kvaliteter för området.

Lundbergsplan-Köpmangatan

Lundbergsplan-Köpmangatan är en backe och torgbildning ner mot ån utmed gamla infarten till Sävsjö från Vrigstad. Bebyggelsen är uppförda av trä i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. De är i 1 ½ - 2 våningar med i huvudsak fasad av träpanel och tak med rött tegel. De bakomliggande trädgårdarna är relativt stora med lövträd och rödmålade uthus.

Ställningstagande om Lundbergsplan-Köpmangatan

• Gällande detaljplan bör utökas med skyddsbestämmelser för bevarandet av byggnader och miljö.

Gamla färgeriet i Sävsjö

På innergården bakom konditoriet på Kopparslagaregatan finns en gammal färgeribyggnad som byggdes redan 1871. Färgeriverksamheten var vattenkrävande och en placering invid ån innebar fördelar för denna. I slutet av 1890-talet genomgick färgeriet en större ombyggnation då den gick från att vara en byggnad i vinkel till att få sin nuvarande form. Färgeriverksamheten fortsatte i byggnaden fram till 1931 och har från 1960-talet framförallt använts som föreningslokal. De senaste tre årtiondena har byggnaden stått övergiven.

Sävsjö kommun beställde 2020 ett antikvariskt utlåtande om byggnaden. I den framkommer det att byggnaden utgör en representant från 1860- och 70-talets trähusbebyggelse som kom till samhället strax efter stationssamhällets etablering. Trots ett antal renoveringar har byggnaden i stort bevarat sin tidstypiska utformning. Färgerilokalen i den västra delen av byggnaden är nästintill oförändrad. Eftersom byggnaden har ett kraftigt eftersatt underhåll behöver en byggnadsteknisk utredning utföras av en kunnig konsult inom byggnadsvård och traditionell byggnadsteknik för att ha som grund för byggnadens framtid.

Ställningstagande om gamla färgeriet i Sävsjö

• En byggnadsteknisk utredning ska tas fram av en kunnig konsult inom byggnadsvård och traditionell byggnadsteknik. Utredningen ska finnas som grund för byggnadens framtid.

Merkurius 2

Merkurius 2 är en byggnad som uppfördes 1944. I början av 1950-talet förstorades fönstren på bottenvåningens östra sida. Den byggdes som servicelokal för fordon och har varit detta alltsedan dess. Byggnaden har behållit sin ursprungliga karaktär.

Ställningstagande om Merkurius 2

• Gällande detaljplan bör utökas med skyddsbestämmelser för bevarandet av byggnaden.

Bryggaren 1

Bryggaren 1 är Sävsjö för detta stadshotell som uppfördes 1938. Sedan dess har det funnits restaurang och hotellrörelse i byggnaden. I Sturesalen finns takmålningar utförda av Lennart Bergström. Byggnaden har behållit sin karaktär genom åren och utgör en stilren fond åt den centrala torgplatsen.

Ställningstagande om Bryggaren 1

• Gällande detaljplan bör utökas med skyddsbestämmelser för bevarandet av stadshotellet.
  

Ljunga park

Under ledning av arkitekterna Andersson och Abrahamsson 1907 uppfördes Sävsjö Sanatorium som ligger i Ljunga park. Byggtiden var endast ungefär ett år. Byggnaden omfattar idag nära 6000 m². Stilen är jugendinspirerad med en monumental karaktär.

Byggnadens innehåll har växlat under årens lopp, från privat och allmän vårdanläggning till flyktingboende och hotell- och konferensanläggning. Användningen som flyktingförläggning medförde stora invändiga ombyggnadsarbeten, men trots det har rumssamband och framför allt exteriören bevarats i stort sett intakt. Byggnaden lär vara en av Nordens största träbyggnader.

Söder om sanatoriebyggnaden fanns en välskött park med anlagda rabatter och mycket träd och buskar som har gestaltats om under olika tidperioder.

Många Sävsjöbor har minnen förknippade med området.

Ställningstagande om Ljunga park

• Byggnaden och omgivande parkanläggning skall bevaras och fortsatt skyddas i gällande detaljplaner.

Sävsjö Häradsväg

Sävsjö Häradsväg (vägsträckan Norra Ljunga-Vallsjö gamla kyrka) har gamla anor med ett flertal intressanta natur- och kulturobjekt utmed sträckningen. Följande partier, uppräknat från öster till väster passeras utmed vägen.
- Vallsjö gamla 1100-tals-kyrka.
- Vackra vyer över Vallsjön med herrgårdsmiljö och offerkälla.
- Naturskön sträckning genom gammalt kulturlandskap.
- Eksjöhovgårdsområdet med slottsruin, herrgård, fritidsanläggningar mm.
- De äldre centrala delarna i Sävsjö tätort.
- Komstad
- Naturskön sträckning genom gammalt odlingslandskap.
- Norra Ljunga kyrkby.

Ställningstagande om Sävsjö Häradsväg

• Underhåll de värden som finns utmed sträckan inklusive informationsskyltar och parkeringar.